Den dagen då jag fick veta att Renesmee var gravid kommer jag alltid att minnas. Hon samlade oss i köket, och Jacob som brukar se avslappnad ut såg verkligen ut att vara nervös. Han skakade nervöst på ena benet och bet sig i läppen. Renesmee såg däremot bara förväntansfull ut. Där framför bordet, tog de varann i hand. De såg på varandra, och sedan log det varmt mot oss. "Mamma,pappa.. familjen. Jag är gravid, vi ska bli föräldrar" Då blev det tystnad, och alla stirrade häpet på dom. Men jag var först upp att krama henne. Länge. Sedan kramade jag jacob. Edward var förstås lite tveksam, men han var absolut förväntansfull över att ha ett barn i huset igen. Vi alla var glada för Renesmee och Jacobs skull och vi hade svårt att sluta prata om det. Efter en ultraljudskoll så kom det beskedet att det var två barn som växte långsamt i henne. Två underbara små liv som sakta men säkert utvecklades. Jag fick en chock - Men jag visste att de två skulle klara det. Man såg riktigt hur de glödde i deras ögon och hur deras kärlek bara växte. Carlisle hjälpte dom och var en hjälpande hand för oss alla. Rosalie och Alice shoppade väldigt mycket baby-kläder, så mycket att jag faktiskt undrade om pengarna aldrig skulle ta slut. Jag var så mycket jag kunde med Renesmee, för att stötta henne. Efter tre månader hade Renesmees mage växt sig ganska stor. Vi alla passade upp på henne hela tiden för att hon skulle må så bra som möjligt.

I deras nyrenoverade stuga stod vi nu alla för att se hur barnkammaren såg ut. Esme hade lagt ner mycket tid på den. Hon och Edward kollade nogrant måtten för att allt skulle stämma och en lastbil med möbler hade levererats förra veckan. Nu stod vi alla här förväntansfulla, för att se resultatet. "Nu hoppas jag att ni ska vara nöjda, Jake och Nessie." Esme log varmt och kammade strök håret bakåt med fingrarna. Sedan öppnade hon försiktigt dörren, och Renesmee var den första att stiga in. "Wow..Wow..Esme..Hur lyckas du? Hur ska jag någonsin kunna tacka dig!" Sedan omfamnade hon Esme, och en tår föll från hennes kind. Jacob var också stum. Likaså vi andra. Det var så vackert, beiga väggar med mörkbruna ramar fyllda med bilder på blommor och natur. Två stycken vita spjälsängar, med vita överkast. Två stora bokhyllor fyllda med böcker, och två vita mattor vilade på trägolvet. Temat var definitivt vitt och beige, men även små blåa, guldiga och silvriga detaljer fanns där. Allt var perfekt matchat - Bara så som Esme kunde lyckas med. Vi alla stod med öppen mun en lång stund. "Esme, kan du renovera våran stuga med kanske?" Emmeth flinade och tog Rosalies hand och de båda log mot varandra. Alice tog Jaspers hand och vilade sitt huvud mot hand axel. Edward log mot mig, och vi gick mot varandra. Han höll om mig och jag kunde se lyckan i hans ögon.