Jag satt vid sängkanten med huvudet i mina händer.Jag var nervös, för första gången på länge. Jag skulle fria till Renesmee. Tankarna snurrade och jag undrade hur Nessie skulle ta det hela. Skulle hon bli glad eller bara vilja att vi skulle vänta? Jag tittade på ringen i min hand och den reklekterade ljusens sken som jag tänt. Det var en guld ring med en stor diamant på. Edward hade hjälpt mig att välja ring och det hela gick väldigt snabbt. Vi gick till en smyckesaffär i stan som hette Jewelz. De hade verkligen mycket ringar, men en stod verkligen ut ur mängden. Precis som Renesmee. Den här kvällen var det vindstilla och det fanns inga moln på himlen. Stjärnorna brann där högt uppe i skyn. Jag la ringen i min ficka och sedan började jag vandra mot huset. Nessie var nu i vecka 30 och om tio veckor skulle vi bli förändrar, enligt beräknat datum den 5 September.

Jag reste mig upp och gick ut för att gå mot det stora huset. När jag kom fram kollade jag in genom fönstret. Där satt de. Renesmee log och var så vacker, som hon alltid var. Jag kunde nästan inte slita blicken ifrån henne. Alice och Rosalie såg ut att vara mitt uppe i en diskussion. De andra bara skrattade. Rosalie mötte min blick. Sedan sa hon något till Nessie som sedan gick ut för att möta mig. "Jacob!" hon lunkade fram med sin mage och jag småsprang nästan. Vi omfamnade varran. "Hade du det trevligt, gumman?" viskade jag i hennes öra. "Ja, fast det hade varit roligare om du varit där" viskade hon tillbaka. Sedan såg jag in i hennes ögon "Menar du verkligen det?" Sa jag och flinade "Ja, fast jag måste ju erkänna att det var ganska skönt att vara utan dig också" sedan skrattade hon. Vi gick mot våran lilla stuga, hand i hand. Utanför så såg man ljusen var tända. Hon gapade och tog sedan min hand "Så vackert!" jag vände mig mot henne. "Det var det som var meningen" sa jag och flinade. Jag tog hennes hand och gick sedan ut på våran altan. Den var liten, men med utsikt över den lilla sjön. Det var nästan fullmåne och det kändes som att den här natten var ämnad för mig att fria. "Remesmee Carlie Cullen." Jag gick ner på knä, och jag såg genast hur hennes ögon blev förväntansfulla. "Ja, Jacob?" sa hon och strök bak mitt hår. "Vill du göra mig ännu lyckligare - om det nu går, och gifta dig med mig?" sa jag och tog hennes hand i min. Hon slöt sina ögon och drog ett djupt andetag. Sedan såg hon mig rakt in i ögonen. "Ja, Jacob. Ja, jag vill gifta mig med dig" och sedan ställde jag mig upp för att krama henne. Vi kysstes en lång stund - och resten av kvällen var helt underbar. Vi gick ner till sjön för att sätta oss vid bryggan. Vi tog med oss en lykta ner och satte oss på en filt. Hon lutade sig emot mig och tillslut somnade hon. Vi hade mycket framför oss, men just den stunden kändes det som att det bara fanns vi på jorden i en tidlös bubbla.